Det går så fort

..och det händer så mycket!

Jag har uppfyllt en dröm - eller håller på. En hudvårdssalong på Värmdö är min från första juni 😄 Det är full planering kan jag lova, samtidigt som jag håller på att dra mig mot ett avslut ute på Näset. Med lite sorg i hjärtat men fullt redo för detta äventyr.

Idag är det pannkakstorsdag. Jag gillar sådana för småkillarna äter som aldrig förr förstås och är därmed på väldigt gott humör resten av kvällen.

Vid hämtningen på förskolan idag kom ett sånt där "moment" igen. Jag står med Wilmer i famnen och det Olivers gula mössa på långt håll. Då han får syn på oss kastar han det han nu höll på att leka med högt upp i luften och springer skrattandes mot oss. Den lyckan.

Wilmers lycka över att se sin storebror går inte heller att ta miste på. Då var det bara vi tre som existerade där på den stora gården. ❤

Påsken

Påsk, ledighet för hela familjen och vår i luften.
Jag har njutit av varenda minut. Vi har träffat familj och vänner, gått promenader, börjar vårstäda i trädgården och firat påsk hemma hos barnens farmor tillsammans med kusinerna och resten av gänget.
"Storkusinerna" Lowa och Oliver busade loss som vanligt och vände upp och ner på farmors lägenhet 😅 Även småkusinerna Nils och Wilmer börjar få lite utbyte av varandra. Vår stora familj /släkt blir bara rörigare och härligare för varje år! ❤

Helgen

Det var en sån där bra helg. Vi hade inga större planer men höll oss såklart sysselsatta dygnets alla vakna timmar ändå.
På lördagen gick jag släppa allt en stund och äntligen gå och träna mitt absoluta favoritpass Body Balance. Stel som en käpp men så himla skönt. Träningsvärken sitter som en smäck.

Igår åt vi brunch hela familjen nere på skärgårdskrogen. Det var verkligen mysigt och faktiskt väldigt harmoniskt - inga trötta eller sura ongar. Wilmer satt och tryckte i sig tre portioner äggröra, oststuvade makaroner och potatis och var helnöjd 😊 Oliver åt han med, när han hade tid att sitta still, annars for han upp och ner för att hämta mer mat och efterrätt till oss. Låter stökigt men det var bara mysigt!

Imorse lekte de två små bröderna för första gången tillsammans utan att det blev bråk. Lite diskussioner förstås men ändå.

Workday

Är lika med torsdag. Då får jag byta miljö helt i åtta timmar, vara något annat än "bara" mamma och försöka få hjärnan lite skärpt. Vilket inte alltid så lätt men det går.
Bara att få äta lunch i lugn och ro, dricka en kopp kaffe innan det hinner bli kallt och att få tänka klart utan att bli avbruten, det är ganska lyxigt.
Men när dagen är slut har jag fått min dos av "egentid" och kan inte komma hem fort nog till familjen.

Eftersom vi hade mormor som barnvakt här idag så passade vi på att gå ner till skärgårdskrogen när barnen nattats. Ett halvt glas vin räckte för min del innan jag började gäspa. Himla mysigt att få lite tid med min man var det i alla fall.

Bröderna bus

En typisk morgonlek för busbrorsorna - hoppa i soffan. Oliver peppar "hoppa bebbe!" och bebbe är inte sen att hänga på.
Bebbe är ju inte längre någon bebbe direkt men det är ju världens sötaste "smeknamn" hans storebror använder. Ibland heter han faktiskt "Bebbe Willem".

Bebbe Willem släpper taget om oss/möbler och gåvagnen alltmer och tar steg rakt ut i rummet. Och sätter sig sedan fint ner, om något klumpigt ❤ Min lilla kille som just nu lär sig ett av de största stegen i livet. Och det är lika magiskt denna gång.

En fin dag

Alltså vilken dag! Så himla fin.
Barnens minsta kusin Nils döptes idag och jag och K har fått det ärofyllda uppdraget att vara hans gudföräldrar, eller faddrar som det numera kallas.

Nils var på strålande humör och ceremonin var så fin.
Efteråt bjöds det på mängder av mat och godsaker. Jag tror att Oliver och Wilmer hade minst lika trevligt som vi.

Nu sover de båda i bilen på väg hem och jag känner mig alldeles varm i hjärtat  (eller är det glaset cava jag drack..?) av våra fina familjer.

Fredag i ett lyckorus

Härliga fredagar!
Med en sol och en klarblå himmel kan det inte bli så mycket annat.

Jag och Wilmer har förgyllt vår fredag med massa bus hemma och en skön promenad och ett litet stopp i lekparken.

Sedan hämtade vi storebror på förskolan och även han var på riktigt bra fredagshumör.
Vi tog en liten extra sväng på hemvägen, bortom golfbanorna. Det är något med den platsen känner både jag och K. Nästan lite magiskt. Även fast vi trivs så otroligt bra där vi bor nu så drömmer vi om lite lite större och det känns som att det är på den här platsen, bortom golfbanorna, vi längtar till.

Tulipaner

..är bland det finaste som finns! I tider som nu när man bara längtar efter vår så ger en sån där härlig bukett en massa hopp om just det.

Jag köpte mig en fin bukett häromdagen och även en pärlhyacint. Å så kom karln hem med ännu ett fång tulipaner igår.

Nu trivs jag minsann!

Annars då.. den här veckan har bjudit på öppna förskolan med lillongen, frukostdejt med en fin vän, fika med annan fin vän och lite annat smått.
En hel del promenader också. Jag är SÅ nöjd med vår nya vagn!

En era har gått mot sitt slut

Idag sålde jag vår fina Bugaboo Donkey.

Det kändes faktiskt vemodigt att lämna över den till en ny familj som väntade sitt andra barn. Eller såklart jättekul att de väntade barn, ja ni fattar!
Våra barn är ju verkligen inte stora men Oliver är totalt ointresserad av att åka vagnen nu så en smidigare vagn med ståbräda passar bättre.
Nu är den första eran av snåbarnstiden faktiskt slut!

Dop

Idag har vi varit på dop. Våra nära vänners lilla son fick sitt namn under en jättefin ceremoni. Eftersom man vet själv att dagen när ens eget barn döps är en alldeles speciell dag så kändes det extra känslosamt att se våra fina vänner stå där uppe tillsammans som en numera tvåbarnsfamilj.

Huvudpersonen för dagen skötte sig utmärkt. Wilmer skötte sig ok. Med tanke på hur han uppförde sig första gången, på sitt eget dop.. 😉 Idag satt han fint och tyst och tittade på alla ljuskronor i taket. Det var bara i slutet av ceremonin som han tog lite väl hög ton över församlingen men man måste ju få göra sig lite hörd.

Det är inte ofta vi hamnar på bild tillsammans hela familjen men idag så. Sedan om den blev så värst bra spelar inte så stor roll.

Favorithörnan

Här är min favvohörna i huset.
Här hamnar oftast hela familjen och leker, ser på tv eller bara sitter och myser.

Mattan är så mjuk att man nästan somnar när man lägger sig på den. 
Eller så beror det på lite sömnbrist..

Det blev ännu en dag hemma med dem båda två. Olivers feber är inte alls hög men envis och går lite upp och ner. Och sådär lite för pigg för att bara vara hemma.

Vi tog oss i alla fall ut på en vad jag hade tänkt mig liten promenad i den underbara värmande vårsolen. Oliver ville dock inte "gå hem redan" och den lilla promenaden blev något längre och är man dum som bara tar enkelvagnen med sig så är det nästan rätt åt en att man får bära sin 2,5-åring hem i nästan en kilometer. Samtidigt som man drar en vagn och håller i två ivriga hundkoppel 😆

Det var då jag kände att jag verkligen saknar gymmet.

Gänget som håller ihop

När någon är sjuk i den här familjen så finns alltid de här två nära. De ser till att flocken håller ihop ❤

Oliver har varit mycket piggare men febern släpper inte helt och matlust en är noll.
Vi har i alla fall tagit oss ut på en liten promenad i den sköna solen. Och halva dagen har gått åt till att röja undan i sovrummet för imorgon påbörjas målning, tapetsering och så småningom lite ny inredning. Längtar så tills det är klart!

Lördag

Lördag morgon. Febrig men hyffsat pigg Oliver.
Pigg Wilmer som har röjt runt på hela undervåningen i en timme. Helt underbart när han sysselsätter sig själv och kan börja upptäcka världen (sitt eget hus) lite på egen hand. Häromdagen fick han sina första små skor som han gladeligen går runt med. Små korta stunder släpper han och tar ett par steg innan han faller tungt på rumpan ❤
K spelar rinkboll och jag och barnen har mysmorgon med tänd brasa och tända ljus.

Kick off på Vildmarkshotellet

Här ligger jag i en hotellsäng. Alldeles själv. Det är en märklig känsla. Innan jag åkte ifrån familjen idag så tänkte jag flera gånger "varför gör du det här??" för jag hade fasen ont i magen av att veta att jag inte skulle få krama mina småpojkar  (den stora också förstås) på två dygn.

Men den största anledningen att jag åkte, förutom att det är väldigt roligt att få umgås med kollegor och äta god mat och såklart konferera, är jag vet att jag så väl behöver det här. En liten paus att ladda om. Att få sova två nätter utan att bli väckt.
Och att få längta hem. För det gör jag, så att hjärtat nästan brister. Men jag har det så bra här. Jag började med att bada bubbelpool för att därefter simma 200 meter i bassängen. Efter en timme på rummet, ett förutom tv:n, knäpptyst rum var det dags för middag. Och några glas vin. Jättetrevligt har jag haft.
Jag tror att jag smet iväg först av alla för att slänga mig i min sköna hotellsäng.
Och nu hoppas jag på att få sova riktigt gott.

Moments

I en vardag som oftast är lite rörig, full av kompromisser diskussioner och "konflikter" mellan de små och man inte riktigt hinner stanna upp och känna efter, så känns det extra viktigt att verkligen ta tillvara på de där härliga stunderna då allt bara faller på plats.

Igår var en sådan stund när jag och Wilmer lämnade Oliver på förskolan. Hans kompisar var i full färd med att bli påklädda och eftersom han själv var redo för utelek så väntade vi utanför. Med Wilmer i knät som nyfiket såg ut över den stora fina lekgården där han om om ett halvår själv ska leka om dagarna och Oliver som stod tätt intill och verkligen myste innan det var dags att säga hejdå. En stor blöt puss fick jag och de där glittrande ögonen. Det var bara vi tre som existerade just då.

När hans kompisar sedan kom ut puttade han på mig och sa "mamma gå och jobba nu".
❤

Projekt sovrum

Om ett par veckor är det dags för renovering av sovrummet. Det enda rummet som inte blivit uppfräschat än.

Sprickorna i väggarna ska bort, ny vit färg och en fondvägg med tapet där sängen ska stå.
Jag var inne på new England stil men så såg jag den här tapeten och kände på en gång att det ska vara mer romantiskt och ljust. Nu har jag mig eget moodboard i huvudet!

Pigg

Känner jag mig verkligen idag! Pigg och frisk, sol ute(bara liite för kallt) och en supernöjd och glad 1-åring!

Vi började med en skön promenad på morgonen.
Därefter var det dags för vaccination på BVC. Det gick galant, Wilmer grät i ungefär 10 sekunder och sedan tog såpbubblorna hans uppmärksamhet.
Hans biffiga viktkurva börjar planas ut nu när han sällan sitter stilla.

Sedan åkte vi mot Nacka för en härlig lunchdate med en vän med bebis.

Väl hemma efter att ha hämtat mamma och det stora yrvädret från förskolan styrde vi ner till skärgårdskrogen för att fira älskade K som fyller 35.

Det blev en härlig middag med Oliver som var allt annat än blyg och ropade efter servitören "Olli vill ha möööölk! Olli vill ha mat!"
Sedan gick han sju varv med mammas krycka. Jag kunde inte annat än skratta - ens eget barn är väl aldrig störande, bara roligt! Eller? 😆
Wilmer var trött men glad och två trötta barn somnade nästan direkt när vi kom hem.

En fin dag som nu lidit mot sitt slut.
Imorgon är det dags för jobb.

Bra helg!

De allra flesta helger är bra men ibland blir de sådär extra bra.

Helgen inleddes med middag hos min bror och svägerska i fredags.
Småpojkarna var på topphumör hela kvällen och båda höll sig vakna tills vi skulle åka hem vid halv tio. På med pyjamas, båda två somnade i bilen och när vi kom hem var det bara att lyfta över dem till deras sängar.

Igår jobbade jag hela dagen, 9 till 19. Rn lång dag. Det är såklart inte jättekul att vara borta från barnen så länge men jag älskar att jobba i Spat på lördagarna få det är många gäster och roliga behandlingar. Igår hade vi lite extra kärlek på jobbet då gästerna bokat just Alla hjärtans dag weekend. Förutom deras behandlingar så skämde vi bort dem med godis, hembakat och rosor.
Att sedan komma hem till sin familj är det bästa med att ha varit borta.

Idag fick vi barnvakt några timmar och jag överraskade K som snart fyller 35 med en brunch med våra närmaste vänner. Så himla trevligt och eftersom vi var barnfria så hade vi äntligen tid att få prata med alla! Inte helt självklart annars 😏

Som sagt en mycket bra helg.

Nu så

.. börjar det bli lugnare allting. Jag har lyfts av det mesta huvudansvaret på jobbet och har istället ett område att fokusera på vilket betyder jobb en dag i veckan. Och sedan BARA mammaledig.

I måndags gick vi till öppna förskolan jag och Wilmer, det var månader sedan vi var där. Han älskade det och tog sig runt på sin lilla (stora) rumpa och lekte och skaffade sig nya polare 😊
Mer sådant från och med nu!

Idag är på dagen ett år sedan min lilla kille blev sådär sjuk. Denna tid låg vi i vår säng på vårt rum på infektionsavdelningen på Sachsska efter en resa med ambulans och en timme i akutrummet där ett team av läkare jobbade för att få ner hans höga puls och hjälpa honom med syresättning.

Känslan när vi låg där var ju såklart chock och lika chockad som jag var över att min pluttelilla bebis blivit så sjuk var jag över att vi blivit inskrivna och att jag tvingats åka ifrån Oliver som även han var sjuk där hemma. Han hade ju sin pappa såklart men jag kände mig så hjälplös.
Och det var bara början på den där mardrömsveckan. Usch.

Jag kramade honom extra länge och pussade på hans lilla smålockiga huvud innan jag la honom ikväll. Så tacksam över att han är den han är och att han är här hos oss.

10 år

Tio år har gått idag sedan han lämnade oss, pappa. Alldeles alldeles för tidigt.

Jag tänder ett ljus här hemma och skickar en massa kärlek upp i himlen.

Det är den största sorgen i mitt liv, att mina pojkar aldrig fick lära känna sin morfar.

Knorrhanen

Vår lilla Mio fyller fyra år idag och det är värt ett eget inlägg!

Lilla kaxiga kelsjuka taxen som liksom för alltid är vår valp ❤

Vi ser ljuset

I snart en vecka har vi legat sjuka hela familjen. Först Oliver hemma med feber, sedan tog jag över med en vidrig ögoninflammation och samtidigt drog Wilmer på sig 40 graders feber. Strax därefter däckade även jag i denna feber och bara någon sagt senare även K.

Maj Gad. Jag gissar att det är influensan vi åkt på för det har fortfarande inte gett med sig. Men den höga febern har i alla fall gått ner så att vi orkar med vardagsbestyren.
Wilmer kämpar dock fortfarande mot febern. Han sover otroligt mycket, vilket vi känner oss oerhört tacksamma över i detta läge då man själv bara vill sova sig igenom dagarna. Men det är inte riktigt likt honom. Inte får jag i honom någon mat heller, endast någon skvätt välling här och där. Trots det är han glad och busig emellanåt. Det är skönt. Men imorgon är det nog dags att ringa vårdcentralen.
Livet är inte snällt mot min lilla pojke just nu.

Vabruari

Det är som det är men det är jäkligt tröttsamt med alla sjukdomar som bara går runt.

Oliver har dock varit feberfri hela eftermiddagen så om det håller sig så får han nog få en lite kortare dag på förskolan imorgon.
Mina ögon har kliat som tusan och nu började de rinna massa kletig sörja. Välkommen lite ögoninflammation också.   😶

De här två dagarna har vi tre byggt klossar, fikat på Olivers rum, tittat på Kinderägg på Youtube,  lagt pussel,  tittat på spårvagnar (även det på Youtube) och kört en himla massa racerbilar i Olivers bilbana. Ska vi fortsätta såhär måste vi komma på lite nya saker att sysselsätta oss med.

Trött tiger

Idag hade vi ännu ett mysigt frukostbesök av fin vän med liten liten bebis. Wilmer kändes plötsligt vääldigt stor!

Resten av dagen, innan hämtning, myste vi. Lillungen är inte helt kry och vill bara vara nära. Vi var båda så trötta så vi slocknade på soffan och sov i nästan två timmar!!

Kolla tigerlockarna.. 😍

18 januari

Såklart att han som fyller år ska få smaka sin egen tårta!
Förutom en kort prommis i kylan och ett mysigt besök av grannen så har jag och Wilmer mest myst hela dagen.

Han är för trött för att leka just nu och vill helst var i famnen. Och eftersom det är hans födelsedag så lägger jag allt annat åt sidan och låter honom vara det. Vilken exemplarisk mor jag är va 😆

Många myskorvar här hemma. Mio blir liksom en del av inredningen där han ligger så fint ihoprullad i soffan.

Nu är det dags att bylta på ongen tio lager kläder och åka till förskolan för att hämta hem storebrorsan.

Kalas

Idag hade vi kalas för Wilmer. Tårta, bullar, kärleksmums, jättefina presenter och härlig familj och släkt!

Vid den här tiden för precis ett år sedan så hade förlossningen redan satt igång utan att jag fattat det. Kl 21 satt vi i bilen på väg hem från min brors 50-årsfest i Västerås. Jag trodde min falska ischias tagit en ny nivå, inte att det faktiskt var värkar. Så när vi kom hem avtog det i ett par timmar. För att sedan dra igång ordentligt och bara dryga fem timmar senare höll jag vår lilla Wilmer i min famn.

Jag har verkligen svårt att ta in att det gått ett år sedan. För det känns verkligen som häromveckan.

Jag kan inte låta bli att tänka på det med blandade känslor. Han kom till oss och inget är större än ett nytt liv. Så fick vi tre veckor i en lite rörig men lycklig bebisbubbla innan allt vändes upp och ner. Det där avbrottet, veckan när vi helt abrupt avbröts i vårt trygga mys där vi höll på att lära känna varandra, där hans rätta plats var i min famn.

När vi kom hem igen fick vi ju fortsätta där vi slutade men något i mig hade gått sönder litegrann. Den där sorgen och maktlösheten att man som mamma inte kan skydda sitt barn från hemska saker i livet. Det gör en mer skör än någonsin. 
Det första året blev stundtals väldigt tufft för vår lilla kille.

Min älskade lilla prins. Nu börjar ditt liv på riktigt ❤

Kaffe på sängen

Imorse vaknade jag upp inne hos Oliver. Man vet inte alltid var man kommer vakna när man somnar om kvällarna just nu men nätterna är ändå helt okej. Och det är mysigt att få sova bredvid honom.

Jag fick till och med kaffe och kaka på sängen imorse kl 06.20. Det är inte illa.

Sedan försökte jag "lura" in honom till pappa en stund för att bjuda även honom på kaffe så mamman kunde få bara fem minuter till. Det gick han med på och innan han gick så tände han taklampan och stängde dörren om mig. Tack för den 😏 

JÄTTEKALLT

12 minus, det är på tok för kallt. Det tycker även Oliver som varje gång vi öppnar ytterdörren utbrister "JÄTTEKALLT!" och slår armarna om sin lilla kropp.

Senaste veckorna har kantats av snor, hosta, feber och mindre bra sömn. Men det är ju såna tider så bara hänga med.

I helgen ska vi ha kalas för vår lilla kille som faktiskt börjar bli lite "stor". Man kallar dem väl inte bebisar när de fyllt ett? Men jag tycker ändå det var ett tag sedan han kändes som en bebis, inte minst för alla tänder och den underbara gluggen 😆
Vår fina kille som verkligen blivit en liten egen person. Nära till frustration men lika nära till skratt och bus. Han äter själv, tar sig fram genom att förflytta sig sittandes sedan några dagar tillbaka. Vill helst promenera runt möbler eller hålla i en hand. Stark men noll koll på den där lilla kroppen. Älskar att klappa händerna och leka titt-ut eller "tack-tack-leken". Han hörs mest med sin hesa kraftfulla stämma.

Han sover oftast, när allt är "som det ska", hela nätter och lagom till ettårsdagen har han slutat med det lilla extra flasknattmålet vid 22 och sover istället vidare. Jag tänkte köpa välling från ett år men insåg att det är ju fullkorn och efter de härliga bajs-kalasen vi haft senaste veckorna så tror jag nog att vi väntar lite med det då det finns en viss risk att det blir ännu mer party.

Bröderna ryker ihop allt mer, dvs Oliver skäller på "bebbe" när han tar hans saker och bebben är inte sen att uttrycka sin ilska mot brorsan.
Men så emellanåt är de så fina så att hjärtat fullkomligt smälter. Som när de sitter och leker tillsammans och Oliver visar sin lillebror hur man lägger i klossarna ❤

Fredag kväll

Sitter helt färdig i soffan efter en lång arbetsdag.

Förskolan var stängd för utbildning idag så jag fick i alla fall en mysmorgon med båda småkillarna innan jag åkte.

Ute är det riktigt vinterland och även fast jag inte är något fan av vintern så är det väldigt mysigt. Och väldigt kallt.

Tillbaks i vardagen

Måndag. Oliver är tillbaks på förskolan igen och K på jobbet.
Det har varit en härlig ledighet tillsammans, särskilt de sista dagarna då Wilmer äntligen är frisk och gladare än någonsin.
Han pekar, vinkar, klappar händerna och vill gå omkring längs med bord och soffan mest hela tiden.

Jag jobbar inte förrän på onsdag och inte lär det bli något hemifrån innan dess heller för lillongen har plötsligt slutat ta långsovning på dagen. 30 minuter tycker han räcker. Gissar att han inte har tid att sova bort dagen då det är alldeles för mycket roligt att utforska. Och så sover han ju gudomligt bra om nätterna igen. SÅ tacksamt.

Nu sover han en minivila i alla fall och jag tar dagens andra kaffe i soffan.

2015

Ett år med miljoner känslor.
2015 började på det mest fantastiskta  tänkbara sätt med Wilmers födelse och en förlossning i sig som var det häftigaste jag någonsin upplevt.

Vi visste redan förra året att 2015 skulle bli ett tufft men härligt år.

Det blev ett väldigt tufft år på många olika sätt.
Men också många fina stunder och att få se de båda pojkarna utvecklas och ta sig fram i livet är en ren lycka.

Av 2016 önskar jag mig friska barn (i alla fall så lite sjuka som det bara går), mer tid med familj och vänner och mer tid att göra saker som jag mår bra av.

Nyårsafton firade vi hemma igår. De vänner vi bestämt med sedan långt tillbaka kunde vi tyvärr inte träffa då deras barn fått vattkoppor och det är inte något jag medvetet vill ta in i huset just nu.

Istället åt vi en förrätt och drack ett par glas Prosecco hos våra grannar innan vi gick hem och nattade Wilmer och därefter fortsatte med varmrätten och efterrätten medan Oliver slumrade i soffan.

Vid tolvslaget satt vi tillsammans i soffan och såg ut på alla fyrverkerier. Barnen sov sig igenom hela spektaklet.

Trots att det "bara" var vi så kändes det så väldigt fulländat när vi skålade in det nya året. ❤

Idag har vi bara varit hemma och ägnat varje minut åt att busa och mysa med barnen.
Vi har verkligen vänt på Olivers rutiner nu under ledigheten och han som alltid vill gå och lägga sig senast kl åtta sitter nu fortfarande vaken bredvid mig fastän klockan är efter nio.
Hejdå egentid. Men det gör inget, vi myser med kuddar och ryggpill. Ja han är en liten livsnjutare och har förstått det där med mys. "Mamma klia ryggen! " befaller han och självklart gör jag det. 😊