JÄTTEKALLT

12 minus, det är på tok för kallt. Det tycker även Oliver som varje gång vi öppnar ytterdörren utbrister "JÄTTEKALLT!" och slår armarna om sin lilla kropp.

Senaste veckorna har kantats av snor, hosta, feber och mindre bra sömn. Men det är ju såna tider så bara hänga med.

I helgen ska vi ha kalas för vår lilla kille som faktiskt börjar bli lite "stor". Man kallar dem väl inte bebisar när de fyllt ett? Men jag tycker ändå det var ett tag sedan han kändes som en bebis, inte minst för alla tänder och den underbara gluggen 😆
Vår fina kille som verkligen blivit en liten egen person. Nära till frustration men lika nära till skratt och bus. Han äter själv, tar sig fram genom att förflytta sig sittandes sedan några dagar tillbaka. Vill helst promenera runt möbler eller hålla i en hand. Stark men noll koll på den där lilla kroppen. Älskar att klappa händerna och leka titt-ut eller "tack-tack-leken". Han hörs mest med sin hesa kraftfulla stämma.

Han sover oftast, när allt är "som det ska", hela nätter och lagom till ettårsdagen har han slutat med det lilla extra flasknattmålet vid 22 och sover istället vidare. Jag tänkte köpa välling från ett år men insåg att det är ju fullkorn och efter de härliga bajs-kalasen vi haft senaste veckorna så tror jag nog att vi väntar lite med det då det finns en viss risk att det blir ännu mer party.

Bröderna ryker ihop allt mer, dvs Oliver skäller på "bebbe" när han tar hans saker och bebben är inte sen att uttrycka sin ilska mot brorsan.
Men så emellanåt är de så fina så att hjärtat fullkomligt smälter. Som när de sitter och leker tillsammans och Oliver visar sin lillebror hur man lägger i klossarna ❤