Världssämst

Idag hade jag en dejt med en av mina bästa vänner.
Det var länge sedan och jag behövde det verkligen.
Wilmer var med och tyckte det var riktigt roligt att hänga på NK och äta lunch! Han pratade, skrattade och så det senaste han börjat med, gnagde mig i axeln med sin tandlösa lilla mun. Men det känns ändå vill jag lova 😉.

Olivers tillstånd är väl sådär. När han får alvedon och kan äta blir han i alla fall dräglig.
Men hans nya humör alltså. Jag förstår att man blir arg när man inte mår bra men vi är lite chockade. Vår snälla goa lilla pojke som visserligen har stark vilja annars, är numera ett litet monster.
Och det tar något helt enormt på krafterna.

Just nu är jag världens sämsta mamma. Jag är det.
Jag har skrikit på Oliver, något jag inte tycker man ska göra på sitt barn och jag har kokat av irritation mot Wilmer när han omöjligt ville somna. Så gör man inte.
Alla krafterna bara tog slut.

Jag ville ju bara ställa mig och baka en blåbärspaj i lugn och ro ikväll, göra något jag mår bra av. Men nu har jag ingen lust längre.